smällbär

wanna fly high above in the sky

Förfesterna på sistone har mest kommit att bestå av mig och Scales som sitter klistrade vid youtube och slår i border i takt med sköna 90-tals bubble-pop låtar. Saker som spelats flitigt är: Bubbles (såklart), EMMA, A-teens, Supernatural, Excellence, Rollergirl, Sofie (ni vet, superduper killen number one...) Play och Shebang. Fast mycket av det vi kallar 90-tals musik har jag märkt är inte 90-tals musik, utan tidig 2000-tals musik. Vi var fan pyttesmå på 90-talet, ofta man kommer ihåg vad som spelades då ens. Bilden är från någon slaggs bubbelshow Dolores park, aka knarkparken.

nevada

Hemresan gick sjukt fort. Men kanske mest för att jag sov större delen av vägen. Och så slapp jag vara hungrig pga 1. hade med mig pastasallad-matlåda som jag förberett i förväg *tönt* 2. får all scales flygplansmat för hon äter inte den. Från San Francisco till Newark flög vi genom Californien, Nevada, Utah, Colorado, Nebraska, Wisconsin, Michigan, Illinois, Indianda, Ohio, Pennsylvania och New Jersey. Nu vet ni det!

pacific ocean

En dag gick jag runt hela golden gate park. Det är något större än central park i new york, dvs enorm, men har exakt samma rektangulära form. Man kan dela in parken i tre zoner.

Först kommer det område där det argt står skyltat "drug free zone". Här är det nog mer knark per capita än vad det är snö per capita på antarktis. Här är det helt omöjligt att passera utan att bli erbjuden allehanda droger i utbyte mot en cigarett. Fast hippiesarna här är väldigt fredliga. De flesta är i min egen ålder och har precis flyttat hemifrån och ut på gatan för att "gå emot systemet". Även om de bor här dygnet runt under granar och i egensnickrade tält tror jag att åker hem till sina mammor då och då.. för man ser ganska tydligt om en person är hemlös på riktigt eller på låtsas.
Den andra zonen, dvs. 97% av parken är skog, sjöar och ängar. Finns även lite botaniska trädgårdar.
Till sist kommer man fram till den slående enorma stranden mot stilla havet. Här är det mest surfer dudes. Havet är för aggressivt och kallt för att kunna bada i. Att blicka ut mot dess horisont är att fucka med sin hjärna. Simmar man rakt ut kommer man få simma i samma hav tills man nått andra sidan jorden. Det är för stort för att greppa.

Förövrigt har jag börjat fotografera i raw format igen. Det var på tiden. Man är väl ingen amatör.. Eh joo det är man visste.

2 many donuts officer

Konstapel som höll lite ordning på Castro street fair. Vet inte riktigt om han hade klarat av att springa efter den som gjorde något hyss.

my brain is useless in november

6 dagar senare än planerat är jag hemma. Gick en prommis runt långängen. Länge sen det var ruskigt väder senast. Har nästan glömt hur det är att behöva tänka på varje steg man tar. Inte trampa på en isfläck. Inte trampa i lera. Inte trampa i en slaskhög. Inte trampa i en vattenpöl, inte trampa på ett blött löv. Och att behöva planera vad man ska ha på sig för att inte frysa. November är inte bra för nån tror jag. Kallt mörkt och jävligt, inne och ute.

in conclution

Blommor..backar.. dagdrivers.. Det är november men solen värmer mer än någonsin. En tät dimma sveper från stilla havet över kullen och blandar sig med det dis av THC som ständigt ligger över staden. Jag åker hem men blommorna och dagdrivarna fortsätter sina liv som om inget hade hänt. San Francisco överraskade mig i det att det överraskade mig så lite. Jag åkte dit med hundra förutfattade meningar men kom tillbaka med tusen.. men ändå fattar jag ingenting. Jag blir inte klok på sen stan. Men det är kanske därför jag gillar den.

hwy one

papegøy

du lever bara en gång och den gången är nu